Hur mycket bättre är gotländskt kärnvirke? Det ville gotländska skogs- och virkesföretag ha reda på och gav uppdraget till Statens Provningsanstalt, numera Rise, att utreda.

Projektet påbörjades 2017 som en del av Hållbara Gotland, finansierat med de så kallade Peter Larsson-pengarna. För budgeten har Almi dessutom anordnat studieresor och seminarier för gotländska träföretag.

Rapporten från Rise presenterades förra veckan för ett 30-tal representanter från den gotländska träbranschen. Studien tyder på unika egenskaper. Gotländsk furu är 40 procent starkare än virke från tallar som vuxit på fastlandet. Dessutom innehåller gotländskt kärnvirke högre halter av ämnen som ökar dess åldersbeständighet.

Artikelbild

| Ett system för att klassa varje virkesbit gör det lättare att ta betalt efter kvalitet och inte bara kvantitet.

Göran Appelquist, vd på Österby brädgård i Visby, är inte förvånad.

– Vi har alltid hävdat att gotländskt virke har varit tyngre, men hur viktigt det har varit har vi inte vetat, säger han.

Under industrialismen gick mycket kunskap om att välja rätt virke förlorad, menar han.

– Tiden var så viktig att man glömde bort att titta på vad man producerade, säger Göran Appelquist.

Nu vill han, och hela den gotländska bransch som ingår i projektet som pågår fram till 2019, öka kunskapen om kärnvirke och dess egenskaper.

– Vi måste börja värdera och sortera virket, säger Göran Appelquist.

Han berättar att delar av det gotländska kärnvirket i dag blandas med sämre virke till sågverk på fastlandet, samtidigt som det är näst intill slagsmål om det kärnvirke som går att få fram.

– Det är viktigt att plocka ut de mervärden vi har så att de inte bara hamnar i bulken, säger Göran Appelquist.

Ett stort antal gotländska intressenter har bildat aktiebolaget Gotländskt kärnvirke, med Mellanskog Gotland som största ägare. Om det bästa virket tas bättre tillvara finns pengar att tjäna, inte minst för öns skogsägare, hävdar Göran Appelquist. Han tror på det nya klassningssystem som inom ett år kan ligga klart att användas, för att sätta rätt pris och kvalitetsstämpel på virket.

– Vi kommer att försöka titta på volymvikt, hur snabbvuxet virket är och hur stor del kärna varje sågad bit ska ha, för att få räknas som kärnvirke, säger han.