Den här gruppen har en ganska dramatiskt sämre situation, säger Malin Ekman Aldén, generalsekreterare för Myndigheten för delaktighet (MFD) som just släppt en rapport på temat.

Bland sysselsatta kvinnor med funktionsnedsättning arbetar 57 procent heltid jämfört med 83 procent av män med funktionsnedsättning. Det innebär att glappet är större bland funktionsnedsatta än i den sysselsatta befolkningen i sin helhet där 67 procent av kvinnorna och 87 procent av männen jobbar heltid.

Detta gör att kvinnor i större utsträckning riskerar att bli beroende av andras inkomst.

Starkare förankring

I rapporten konstaterar MFD även att de lönestöd som riktas till personer med funktionsnedsatta träffar kvinnor annorlunda än män. Till exempel får färre funktionsnedsatta kvinnor lönesubventionerade anställningar än män.

En förklaring till detta är att deltidsarbetande kvinnor antas ha en starkare förankring till arbetsmarknaden och därför i mindre behov av stöd än heltidsarbetslösa personer.

I fjol hade 46 000 män och 31 000 kvinnor lönebidrag.

"Väldigt konkret"

Att kvinnor med funktionshinder har sämre ekonomiska förutsättningar har varit känt sedan länge.

Det bli väldigt konkret att man behöver uppmärksamma gruppen i jämställdhetspolitiken på ett mycket mer systematiskt sätt, säger Malin Ekman Aldén.

Enligt Socialstyrelsen definieras funktionsnedsättning som nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Den stora gruppen är personer med psykisk ohälsa, säger Malin Ekman Aldén.