En arbetsmarknadsutbildning är en kortare utbildning till yrken där det råder brist på utbildad personal. Det är Arbetsförmedlingen som står för utbildningen.

Men när myndigheten nu ska ersättas med fristående aktörer är en av ambitionerna att flera vuxna ska studera via det reguljära utbildningssystemet – i stället för arbetsmarknadsutbildningar.

Detta är djupt oroande, anser Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som i en ny rapport lyfter frågan om vilka konsekvenser det blir av neddragningar av arbetsmarknadsutbildningar över hela landet.

Svaret: ett hårt slag mot framför allt transport- och industribranschen.

Bland yrken där arbetsmarknadsutbildningarna har fler än 100 utbildningsplatser och därmed ord är i riskzonen nämns maskinställare och maskinoperatörer, lastbilsförare och svetsare, gasskärare, samt buss- och spårvagnsförare.

Problemfyllda yrken

"De fyra första yrkeskategorierna på listan står ut som särskilt problematiska då har ett mycket stort antal platser och en hög andel av platserna via arbetsmarknadsutbildningar", skriver SKR i rapporten och poängterar att det skulle kunna få stora konsekvenser på den svenska arbetsmarknaden.

Ytterligare en kategori som är i riskzonen är samtidigt utbildningar som har mindre än 100 platser via arbetsmarknadsutbildningar. Bland dessa nämns slaktare, kyl- och värmepumpstekniker samt murare.

"Det rör sig ofta om utbildningar som är såväl små som smala och som ofta är förknippade med höga kostnader per utbildningsplats. För att utbilda sig till slaktare och styckare finns inga utbildningar överhuvudtaget via komvux och gymnasieskolan", skriver SKR i rapporten.

Redan nu bristyrken

Ytterligare ett problem är att många av dessa yrken redan i nuläget räknas som bristyrken vilket gör att konsekvensen blir ännu större.

"Samtidigt som bristen på kompetens ökar, riskerar mängden utbildningsplatser att minska över tid. Det är en oroväckande matematik", skriver SKR.